Sveriges stoltaste krigsskepp sjönk efter några minuter
Det är söndag den 10 augusti 1628, mellan fyra och fem på eftermiddagen. Längs kajerna i Stockholm står människor och tittar ut över vattnet. Regalskeppet Vasa ska lämna hamnen för första gången.
Skeppet är ett av de största och mest kraftfullt bestyckade i sin tid. Det har 64 kanoner och hundratals snidade och målade skulpturer. Det ska visa hela Östersjön vem som bestämmer.
Kanonerna skjuter "dubbel svensk lösen", en salut som talar om att skeppet nu ger sig av. Seglen hissas. Vasa glider långsamt ut i strömmen, med kapten Söfring Hansson som befälhavare.
Några minuter senare ligger hon på botten.
Ett skepp för en kung
Vasa var beställt av kung Gustav II Adolf, som behövde mäktiga krigsskepp till kriget mot Polen. Kontraktet skrevs 1625 med skeppsbyggmästaren Henrik Hybertsson. Han dog 1627, innan skeppet var klart, och andra fick göra färdigt bygget.
Resultatet var imponerande att se på: två kanondäck, en hög akter full av lejon, kungar och sagofigurer. Men skönheten hade ett pris. Skrovet var för högt och för tungt byggt ovanför vattenlinjen, i förhållande till hur lite av skeppet som låg under den.
Provet som stoppades
Innan avfärden lät amiral Fleming göra ett test. Trettio man fick springa från ena sidan av däcket till den andra, fram och tillbaka. Efter bara tre vändor krängde skeppet så kraftigt att provet avbröts.
Provet visade att skeppet var rankt, alltså instabilt. Ändå gjordes Vasa klar för avfärd. Kungen var i Polen, där kriget rasade, och väntade på sin flotta.
Vindbyn vid Tegelviken
I lä under Södermalms höga berg är det nästan vindstilla. Men när Vasa kommer ut vid Tegelviken tar en kraftig vindby tag i seglen. Skeppet lutar över åt babord.
Kanonportarna står öppna efter saluten. Vatten forsar in genom portarna på det nedre kanondäcket. Inom några minuter står Vasa på botten, 32 meter ner.
Det är osäkert hur många som var ombord, men det var omkring 150 människor. Minst 30 av dem dog, de flesta instängda inne i skeppet. En av dem var Hans Jonsson, den kapten som först hade utsetts att föra befäl över Vasa. När skeppet bärgades 333 år senare hittades skelett efter minst sexton människor ombord.
Ingen fick skulden
Några veckor senare hölls förhör på Stockholms slott. Slutsatsen var att skeppet var tyngre upptill, med master, segel och kanoner, än nertill. Men ingen dömdes för olyckan.
333 år i mörkret
År 1664 lyckades man med hjälp av en dykarklocka bärga över 50 av Vasas kanoner. Sedan föll skeppet i glömska.
Den 25 augusti 1956 hittade Anders Franzén vraket. Marinens dykare grävde tunnlar under skrovet, och den 24 april 1961 bröt Vasa vattenytan igen.
Det var en av de märkligaste räddningsaktionerna i svensk historia: ett helt 1600-talsskepp som lyftes upp från botten mitt i huvudstaden.
Att skeppet var så välbevarat hade två orsaker. Skeppsmasken, som äter trä i salta hav, klarar sig inte i Östersjöns bräckta vatten. Dessutom var vattnet i Stockholms ström så förorenat fram till 1970-talet att bottnen nästan saknade syre. Omkring 95 procent av skrovet är original.
Misslyckandet som blev en succé
Vasamuseet öppnade den 15 juni 1990. I dag kommer besökare från hela världen för att se skeppet.
Vasa gjorde aldrig en enda riktig sjöresa. Konstigt nog blev det ändå Sveriges mest berömda skepp.