Därför heter Stockholm Stockholm, eller gör det?

Du har sagt det tusentals gånger. Stockholm. Men vad betyder det egentligen?
Den andra halvan är enkel. Den första halvan har språkforskare grubblat över i hundratals år, utan att bli överens.
Första gången: Stokholm, 1252
Stockholm nämns första gången i skrift i juli 1252. Det är ett skyddsbrev för nunnorna i Fogdö kloster i Södermanland, utfärdat av kung Valdemar och hans far Birger jarl. Brevet är skrivet på latin på pergament och finns kvar på Riksarkivet.
Längst ner står var det skrevs: "Datum Stokholm anno Domini mº ccº lijº mense Julio". Utfärdat i Stokholm, i juli år 1252. Namnet stavas alltså Stokholm.
Samma år, den 19 augusti, skrev Birger jarl ännu ett brev i Stockholm. Det brevet finns bara kvar i en avskrift från 1305. Sedan dröjde det 17 år innan Stockholm nämndes i ett brev igen.
Det var på grund av brevet från juli 1252 som Stockholm firade 700 år 1952. Men 1252 är bara året då namnet syns i skrift första gången. Platsen och troligen också namnet är äldre.

Holm betyder ö
Holm är den lätta delen. Det är samma ord som holme, en liten ö. Troligen ön där Gamla stan ligger, som i dag heter Stadsholmen.
Men vad betyder stock?
Teorierna om stock
Det finns flera förklaringar, och ingen är bevisad.
En av de vanligaste är att stock syftar på en spärr av stockar i vattnet. Man ska ha lagt ut eller slagit ner stockar i strömmen vid holmen för att stänga vägen in i Mälaren för fientliga skepp.
Det finns faktiskt spår av något sådant. Vid utgrävningarna på Helgeandsholmen hittade arkeologer rester av virke som har tolkats som delar av en spärr. Med hjälp av årsringarna har virket daterats till åren 970 till 1020, alltså vikingatid.
Men teorin har kritiserats. Kulturgeografen Clas Tollin påpekar att sådana spärrar förr brukade kallas stäk, som i Almarestäket. "Den viktigaste språkliga invändningen är att farledsspärrar under äldre tid kallades stek eller stäk", skriver han.
En annan teori, som lanserades av ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren 1917, är att stock syftar på en primitiv bro av stockar. Etymologen Elof Hellquist skrev 1922 att namnet kanske syftade "på en forntida primitiv bro av hopfästa stockar".
En tredje förklaring lanserades 1962 av Petrus Envall, och Tollin har utvecklat den. I Upplandslagen kunde en stock vara ett gränsmärke. Enligt den tolkningen syftar stock på ett råmärke, alltså ett gränsmärke, och namnet skulle vara mycket äldre än staden. Men tolkningen är omdiskuterad.
Namnforskaren Nils-Gustaf Stahre skrev 1988 att det finns anledning att tro att "namnet Stockholm kommer att förbli en språklig gåta".

Sägnen om stocken med guld
Den mest kända förklaringen är en sägen. Enligt den brändes Sigtuna ner. Invånarna lade guld och silver i en ihålig stock och lät den flyta ut i Mälaren. Där stocken flöt i land byggde de en ny stad, och den fick namnet Stockholm.
Sigtuna härjades och brändes faktiskt 1187. Vilka som gjorde det är omstritt.
Sägnen finns återgiven 1611 hos historikern Johannes Messenius. Han beskrev den som den vanliga förklaringen på hans tid. Redan år 1800 avfärdade författaren Johan Elers den som "fabeln om Stocken ifrån Sigtuna".

Birger jarl, grundaren?
Birger jarl brukar kallas Stockholms grundare. Det bygger främst på Erikskrönikan, som skrevs på 1320-talet, omkring 70 år senare. Där står att han "loot Stokholms stad at byggia", lät bygga staden Stockholm.
Men det fanns aktivitet på platsen långt tidigare. Den isländske författaren Snorre Sturlasson, som skrev på 1220- och 1230-talen, kallade sundet här för Stocksund, enligt den vanligaste tolkningen.
Namnet som blev ett grundämne
Stockholms latinska namn var Holmia. Den svenske kemisten Per Teodor Cleve upptäckte ett nytt grundämne och döpte det 1879 till holmium, efter just Holmia. Två forskare i Genève hade hittat samma ämne året innan.
Och på finska heter Stockholm Tukholma. Enligt den finska språktidningen Kielikello har namnet skrivits på många sätt genom åren, som Tukkiholma och Tukholmi.

Konstigt nog vet ingen säkert vad stock i Stockholm betyder, trots att vi säger namnet varje dag.


