Språk & ord1621 · 3 min läsning

Därför heter Göteborg Göteborg

Gammal gravyr av en stad vid en flod, med kyrktorn, väderkvarnar och en befästning på en klippa i förgrunden.
Göteborg, ur Suecia antiqua et hodierna, omkring 1700. Public domain (beskuren)

Göteborg är Sveriges näst största stad. Men namnet är äldre än dagens stad, och delar av det handlar om ett folk som levde här långt innan någon tänkte bygga en stad vid älvmynningen.

Götarnas älv

Namnet består av två delar. Den andra, borg, betyder befäst plats. Den finns i många äldre namn, till exempel i fästningen Älvsborg, som låg vid älvens mynning redan på 1300-talet. Älvsborg betyder ungefär borgen vid älvmynningen.

Den första delen, Göte-, har länge förklarats med Göta älv. I fornvästnordiska texter från 1200-talet heter älven Gautelfr. Enligt Isof, Institutet för språk och folkminnen, betyder det "götarnas älv", alltså samma folk som har gett namn åt Götaland.

Men Isof påpekar att både Göteborg och föregångaren Nya Lödöse, som i sitt privilegiebrev kallades Gøthæholm, anlades på statens initiativ. Namnen kan därför vara ett uttryck för beundran av det forntida Norden och götarna, snarare än bara en hänvisning till älven.

Vad betyder götar?

Ordet götar är svårare. De flesta språkforskare kopplar det till verbet gjuta, men inte om vad som gjöts.

En äldre teori, som språkforskaren Elof Hellquist återger 1922, säger att götarna fick sitt namn efter ett vattendrag som "gjuter", kanske Göta älv eller fallen i Trollhättan. Då vore folket uppkallat efter älven.

Både Hellquist och Isof föredrar i stället tolkningen "utgjutare", i betydelsen män. Götarna kallade sig alltså, enligt den tolkningen, helt enkelt "männen". Och då är det tvärtom älven som är uppkallad efter folket.

Sveriges enda väg mot väst

I början av 1600-talet var Halland danskt och Bohuslän norskt. Sveriges enda väg ut mot västerhavet var en smal korridor vid Göta älvs mynning, omkring 15 kilometer bred enligt Göteborgs Stad.

Därför försökte svenskarna gång på gång bygga en stad där. Lödöse låg vid älven redan på medeltiden. 1473 grundades Nya Lödöse, i det som i dag är Gamlestaden. Omkring 1603 lät Karl IX anlägga en ny stad på Hisingen, med många holländska köpmän. Den fick namnet Göteborg, och namnet finns i skrift första gången 1605.

Handritad karta i blått och grått över en stjärnformad befästning med rutnät av kvarter innanför.
Förslag från 1609 till befästningen av Karl IX:s Göteborg på Hisingen. Förslaget genomfördes aldrig, och staden brändes ner av danskarna två år senare. Okänd upphovsperson, Krigsarkivet. Public domain (beskuren)

Men 1611 bröt Kalmarkriget ut mellan Sverige och Danmark. Danskarna brände ner det första Göteborg, och året efter erövrade de fästningen Älvsborg.

En miljon riksdaler

Freden slöts i Knäred i januari 1613. Danskarna fick behålla Älvsborg tills Sverige hade betalat en lösensumma.

Förhandlingarna blev en dragkamp om pengar. Danmark krävde först två miljoner daler. Man räknade i tunnor guld, och svenskarna bjöd först sex tunnor, sedan åtta. Till slut stannade man på tio tunnor, en miljon riksdaler.

Det var inte första gången. Redan i freden i Stettin 1570 hade Sverige fått köpa tillbaka Älvsborg, för 150 000 riksdaler.

För att få ihop pengarna fick hela befolkningen betala en särskild skatt varje år från 1613 till 1618. Först 1619 var lösensumman betald.

1603första Göteborg
1 000 000riksdaler i lösen
1621stadsprivilegier
Gravyr av en stor stenborg med torn, omgiven av en stjärnformad vallanläggning vid vatten.
Nya Älvsborg i älvmynningen, i en gravyr ur Suecia antiqua från 1697. Den byggdes efter 1645 och ersatte det gamla Älvsborg, som danskarna hade erövrat två gånger. Willem Swidde efter Erik Dahlbergh, Rijksmuseum. CC0 (beskuren)

Holländarnas stad

Den 4 juni 1621 fick det nya Göteborg sina stadsprivilegier av Gustav II Adolf. Staden byggdes nu på södra sidan av älven, där den ligger i dag.

Kungen hade inspirerats av Nederländerna, och holländare hade stor roll från början. Holländska vallmästare ledde bygget av Stora Hamnkanalen, och holländska var ett officiellt språk i staden fram till 1670-talet.

Enligt en plan från 1624 skulle stadens råd bestå av fyra svenskar, tre tyskar, tre holländare och två skottar. Enligt Göteborgs tingsrätt blev det styret aldrig verklighet, eftersom det saknades kompetenta personer.

Målat porträtt av en man med rödblont hår, mustasch, pipskägg och en stor vit spetskrage.
Gustav II Adolf gav Göteborg stadsprivilegier den 4 juni 1621. Kopia efter Michiel van Mierevelt, 1633 eller senare, Rijksmuseum. Public domain (beskuren)
Gammal handkolorerad karta över en stad med rakt rutnät av gator och kanaler, omgiven av en taggig befästningsvall.
Kiettil Classons karta över Göteborg från 1600-talets mitt, med kanalerna och vallarna runt staden. Kiettil Classon, Göteborgs stadsmuseum, CC BY 4.0 (beskuren)

Stora Hamnkanalen grävdes på 1620-talet och finns kvar än i dag. Den är omkring 800 meter lång. Leran var så mjuk att husen i staden fick byggas på pålar av trä, som slogs ner i marken.

Svartvitt foto av en kanal med segelfartyg och broar, kantad av stenhus och ett högt kyrktorn.
Stora Hamnkanalen 1891, med Tyska kyrkan i bakgrunden. Foto: Torsten Hedlund, Sjöfartsmuseet Akvariet. Public domain (beskuren)

Lilla London

Göteborg har också kallats Lilla London. Enligt museipedagogen Håkan Strömberg vid Göteborgs stadsmuseum användes smeknamnet i en tidning redan 1766, när britterna var den största invandrargruppen i staden.

Förbjuden stad

Konstigt nog ville Danmark, under fredsförhandlingarna 1613, skriva in i avtalet att Sverige inte fick bygga upp det nedbrända Göteborg igen. Svenskarna gick inte med på det, och åtta år senare grundades staden på nytt.

Fler stories i Språk & ord →