Historia1916 · 4 min läsning

Sommartiden, som Sverige testade 1916 och sedan väntade 64 år på

Gammalt tyskt vykort där en soldat med ett fickur tittar upp på en stor klocka, med texten Deutsche Sommerzeit och årtalet 1916.
Tyskt vykort om sommartidens införande 1916, Deutsches Uhrenmuseum. Foto: Grafj, CC BY-SA 4.0 (beskuren)

Natten till söndagen den 25 oktober 2026 blir en timme längre. Klockan tre ställs klockan tillbaka till två, och timmen mellan två och tre kommer två gånger.

Det har vi gjort varje höst sedan 1980. Men det första försöket gjordes mycket tidigare, och då gick det inte så bra.

Franklin föreslog det inte

Det sägs ofta att Benjamin Franklin kom på sommartiden. Det stämmer inte riktigt. År 1784 skrev han ett skämtsamt brev till en tidning i Paris. Han hade vaknat klockan sex och märkt att solen redan var uppe, medan parisarna sov och sedan satt uppe på kvällen och brände ljus.

Hans förslag var att väcka dem. Han ville ha en skatt på fönsterluckor, ransonering av ljus och kyrkklockor som ringde vid soluppgången, och om det inte räckte skulle man skjuta med kanoner på gatorna. Att ställa om klockan föreslog han aldrig.

Idén att flytta klockan kom senare. År 1907 gav den brittiske byggherren William Willett ut skriften The Waste of Daylight, slöseriet med dagsljus. Han ville ställa fram klockan 20 minuter fyra söndagar i rad i april, och tillbaka i september. Hans poäng var att solen på sommaren går upp medan de flesta sover. Med klockan framflyttad skulle man enligt hans beräkning få 80 minuter mer dagsljus efter klockan sex på kvällen, varje dag från maj till augusti. Han kämpade för förslaget i flera år, men dog 1915 innan det blev verklighet.

Omslaget till en gammal skrift med titeln The Waste of Daylight i blå bokstäver.
William Willetts skrift The Waste of Daylight, här i en upplaga från 1914. Han dog året därpå. William Willett, The Waste of Daylight, 19:e upplagan 1914. Public domain (beskuren)

Sommaren 1916

Det var kriget som gjorde idén verklig. Den 30 april 1916, mitt under första världskriget, ställde Tyskland fram klockan för att spara på bränsle.

Sverige följde snart efter. Genom en kungörelse den 12 maj 1916 ställdes klockan fram en timme från den 15 maj, och sommartiden gällde till den 30 september. Sverige, Danmark och Norge gjorde försöket tillsammans, på initiativ av Danmark. Skälen var att spara energi och att undvika problem för tågtrafiken till Tyskland, som redan hade sommartid.

Alla var inte med på det. I en motion som riksdagen ställde sig bakom året därpå stod det att "ett stort antal medborgare" ansåg sig "icke kunna följa den officiella tidberäkningen". En del av landet levde alltså efter den gamla tiden och en del efter den nya.

Enligt motionen var stadsborna ganska nöjda, men på landet var man missbelåten. Bönder som skickade mjölken med morgontåg eller ångbåt fick börja dagen "oproportionerligt tidigt", och under skörden kunde "en dyrbar tid" gå förlorad i väntan på att morgondaggen skulle torka. Statens järnvägar hade sparat omkring 13 200 kronor på belysning, ett belopp som enligt motionen "syntes mycket obetydligt".

I april 1917 bad riksdagen kungen att behålla den vanliga tiden under hela 1917. Försöket upprepades inte, varken i Sverige eller i grannländerna.

1916första sommartiden i Sverige
64 årdröjde det till nästa gång
84 %av svaren i EU:s enkät ville sluta ställa om

Nej, nej och nej

Under de följande årtiondena kom flera förslag om sommartid i riksdagen, bland annat 1926, 1940 och 1964. Alla avslogs. Under andra världskriget hade Danmark och Norge sommartid, men inte Sverige.

Det som till slut avgjorde var grannarna. Västtyskland och Östtyskland skulle införa sommartid 1980, och Danmark hade beslutat att följa efter. Regeringen skrev att problemen för kommunikationerna om grannländerna införde sommartid var "det främsta argumentet" för att Sverige också skulle göra det. Energibesparingen var osäker.

Bönderna var fortfarande emot. "Jordbruket kan inte, som andra näringar, utnyttja den tidiga morgontimmen på grund av att dagg och fuktighet då gör skördearbetet omöjligt", sa moderaten Karl Leuchovius i debatten, även om hans parti ändå ställde sig bakom förslaget och i stället krävde ersättning till jordbruket. I november 1979 sa riksdagen ja, utan omröstning, och våren 1980 ställde Sverige fram klockan igen.

En gammal gatuklocka med fyra urtavlor och ett gyllene bevingat hjul med en krona på toppen, framför en ljus stenfasad.
Tornbergs ur på Centralplan i Stockholm, med ett bevingat hjul och en krona på toppen. Foto: Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0 (beskuren)

Det finns ingen vintertid

Sedan 1996, när Sverige gått med i EU, slutar sommartiden sista söndagen i oktober i stället för i september. Då går vi tillbaka till det som de flesta kallar vintertid.

Men enligt Isof, Institutet för språk och folkminnen, är det inte det korrekta namnet. Den riktiga tiden heter normaltid. Det är sommartiden som är undantaget.

EU vill sluta, men gör det inte

År 2018 frågade EU-kommissionen vad folk tyckte. Omkring 4,6 miljoner svarade, och 84 procent ville sluta ställa om klockan. Sju av tio svar kom dock från Tyskland. I Sverige svarade mindre än en procent av befolkningen.

Kommissionen skrev att energibesparingen var "marginell" och föreslog att omställningen skulle upphöra. Den 26 mars 2019 röstade Europaparlamentet ja, med 410 röster mot 192. Den sista omställningen skulle ske 2021.

Men medlemsländerna måste också säga ja, och där tog det stopp. Flera länder ville ha bättre underlag, och man ville undvika ett lapptäcke av olika tider i EU. Enligt ett dokument från EU:s ministerråd från juni 2026 avstannade arbetet 2019. År 2025 föreslog Polen, som då var ordförande i ministerrådet, ett tvåårigt försök med permanent sommartid i hela EU. En utredning åt kommissionen väntas bli klar i slutet av 2026.

Omställningen påverkar oss också. Forskare vid Karolinska institutet gick igenom svenska data och fann att antalet hjärtinfarkter ökade med omkring fem procent under den första veckan med sommartid. Efter omställningen på hösten minskade risken något.

Konstigt nog ville de flesta som svarade på EU:s enkät sluta ställa om klockan redan 2018, och ändå ställer vi fortfarande om den två gånger om året.

Fler stories i Historia →