Sj-ljudet, det svenskaste ljudet som finns

Säg "sju sjösjuka sjömän" högt. För en svensk är det en lek. För den som försöker lära sig svenska kan det vara ett av de svåraste ljuden som finns.

Det beror på att sj-ljudet nästan inte finns någon annanstans i världen.

Ett ljud utan motsvarighet

Sj-ljudet hörs i ord som sju, sjö, stjärna och station. Det kallas ibland sje-ljudet eller 7-ljudet. Forskare skriver det med ett eget tecken, ɧ, som ser ut som ett h med en krok upptill.

Det finns ljud i andra språk som liknar det, som engelskans "sh" eller tyskans "ch". Men inget språk har säkert exakt samma ljud. I en tysk dialekt från Köln används samma tecken för ett ljud, men det har inte visats att det låter likadant. Enligt en ordbok över dialekten kan valet av tecken ha byggt på ett missförstånd.

De kända fonetikerna, alltså forskare i hur språkljud bildas, Peter Ladefoged och Ian Maddieson har i sin bok om världens språkljud kallat det svenska ljudet "the most interesting", det mest intressanta, av de svenska väsljuden.

Två ljud på en gång?

Sj-ljudet beskrivs ibland som att man säger två ljud samtidigt: ett "sh" och ett "ch" som i tyskans "Bach". Den internationella standarden för språkljud beskriver det just så.

Men det är inte säkert att det stämmer. Ladefoged och Maddieson tvivlar på att det ens går att göra så. "It is not clear that any of the variants is actually a doubly articulated fricative", skrev de, alltså att det inte är klart att något av sätten att säga ljudet verkligen bildas på två ställen samtidigt.

När man säger det bakre sj-ljudet höjs baksidan av tungan mot den mjuka delen av gommen, ofta med rundade läppar. Den som lär sig svenska hör det ibland nästan som ett f.

Ett ljud med många stavningar

Sj-ljudet är det ljud i svenskan som kan stavas på flest sätt. Här är några vanliga:

sj som i sjö, sk som i skön, stj som i stjärna, skj som i skjorta, sch som i schack, ch som i chef, g som i giraff, j som i jour och ti som i station.

År 2010 bad radioprogrammet Språket i Sveriges Radio lyssnarna skicka in alla stavningar de kunde komma på. De fick ihop 65 stycken. Vissa var skämt, men andra fanns på riktigt, som xj i Växjö och schsch i duschschampo.

Många av stavningarna kommer från ord som lånats in från andra språk, framför allt franska. Därför skriver vi chef, jour och station, trots att vi säger samma ljud.

Varför skriver vi då stjärna och skjorta med så många bokstäver? Enligt Isof, myndigheten för språk och folkminnen, beror det på att stavningen visar hur orden uttalades förr. Då sa man varje bokstav för sig. På 1700-talet började man i stället säga ett sj-ljud, och man tror att förändringen var klar i början av 1800-talet. Stavningen hängde inte med.

Olika i olika delar av landet

Sj-ljudet låter inte likadant i hela Sverige. Det finns två huvudsakliga varianter, en bakre och en främre.

I södra och sydvästra Sverige används nästan bara den bakre varianten, som bildas långt bak i munnen. I norra Norrland, i Finland och i delar av västra Sverige används den främre, som ligger närmare ett vanligt "sh". I de delar av Sverige där man säger så rimmar kurs på dusch.

I mellersta Sverige, och hos många i Stockholm, används båda. Det bakre ljudet kommer i början av ord, som i sju, och det främre senare i ordet, som i dusch.

Den främre varianten har länge setts som lite finare. En undersökning från 1967 visade att den var vanligare bland skolbarn i Djursholm än på Södermalm. I Eskilstuna, Luleå och Malmberget visade det sig att kvinnor använde den främre varianten oftare än män, och i vissa lägen kallades den till och med "fruntimmers-sje".

Åtminstone före 1970-talet gynnades den främre varianten också vid Statens scenskola och i Sveriges Radio, i alla fall när man läste upp texter.

Kusinen tj-ljudet

Sj-ljudet har en kusin: tj-ljudet, som i tjugo, kjol och kök. I vissa ord glider de två ljuden ihop, som i chans, match och ibland i ord som börjar på för-. Det finns ord som bara skiljer sig åt genom just detta ljud, som skälla och källa.

I många norska dialekter har de två ljuden redan smält samman. Vissa svenskar tycker att de hör samma sak hos yngre, men någon forskning som visar det har vi inte hittat.

Ramsan

Den kända ramsan finns i flera versioner. En av dem lyder: "Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor". Det är oklart vem som hittade på den.

Det är ett ljud som de flesta svenskar aldrig tänker på, men som nästan alla som lär sig svenska kämpar med. Konstigt nog är det just det ljudet som kanske gör svenskan svenskare än något annat.