Historia1816 · 3 min läsning

Sveriges sista dödliga duell, skotten i Lockerudsskogen 1816

Gammal tuschteckning av män i höga hattar och uniformsrockar i en skog, där en man håller en pistol riktad mot en annan.
Duellen i Lockerudsskogen vid Venersborg, tuschteckning. Vänersborgs museum, VM29351, CC BY (beskuren)

Den 27 maj 1816 kom en ung kapten till Vänersborg. Han hette Gustaf Salomon von Köhler, var 23 år och hade nyss fått tjänst vid Västgöta-Dals regemente.

Två dagar senare låg han dödligt sårad i en vagn, på en bädd av granris.

Ett förbjudet sätt att försvara sin heder

En duell var en strid mellan två personer enligt bestämda regler, ofta med svärd eller pistol. Den som kände sin heder kränkt kunde utmana den andre. Varje duellant hade en sekundant, ett vittne som såg till att reglerna följdes.

Dueller hade varit förbjudna i Sverige länge. Det första duellplakatet kom 1662. Där stod bland annat att den som stupat i en duell skulle begravas utan de vanliga kristna ceremonierna.

Tjugo år senare skärpte Karl XI straffen. Enligt duellplakatet från 1682 skulle den som utmanade någon till duell förlora sin tjänst, böta 2 000 daler silvermynt och sitta två år i fängelse. Samma straff gällde den som antog utmaningen och sekundanterna. Den som dödade någon i en duell skulle själv halshuggas.

Lagen gällde inte vem som helst. Bråk mellan "gemene Man" räknades inte som dueller. Duellplakatet gällde adeln, officerarna och deras likar.

Två eleganta flintlåspistoler med träkolvar och mässingsbeslag i ett öppet träetui med grönt foder.
Ett par flintlåspistoler i etui från omkring 1800. Den här sortens pistoler användes vid dueller. Livrustkammaren (LSH 39611). Foto: Göran Schmidt. Public domain (beskuren)

Dödsdömda, men inte avrättade

Trots de hårda lagarna fortsatte duellerna. Historikern Christopher Collstedt har gått igenom omkring 80 duellmål som gick upp till Justitierevisionen mellan 1700 och 1740. Minst elva av duellerna slutade med döden. Åtta ledde till dödsdomar.

"Undersökningen visar emellertid att ingen av de dödsdömda duellanterna faktiskt avrättades", skriver Collstedt. Bevisen kunde vara svaga, någon hävdade självförsvar, eller så hade duellanten flytt och fått kungens löfte om fri lejd. Efter krigens stora förluster var det helt enkelt "för kostsamt att avrätta en officer", skriver han.

Ett exempel är nyårsdagen 1722 i Skåne. Två överstelöjtnanter vid samma regemente duellerade med pistoler utanför en fästning, medan folk såg på från fästningsvallen. Christoffer Bure sköts ihjäl och begravdes "utan präst och kyrkliga ceremonier". Den andre dömdes till halshuggning.

Två dagar i Vänersborg

Nästan hundra år senare fanns duellerna fortfarande kvar. Enligt Vänersborgs museum hade von Köhler just kommit till staden på kvällen den 27 maj 1816. Inom ett dygn hade det blivit bråk med en annan kapten vid regementet, Johan Zacharias Sabelfelt, och Sabelfelt utmanade honom på duell.

Enligt Västra Götalandsregionens digitala museum kunde officerare som tog lediga tjänster vid ett regemente bli utmanade på duell om de inte frivilligt lämnade tjänsten. Även forskning visar att officerare vid ett regemente ibland inte accepterade nyantagna kollegor.

De två var nästan jämngamla. Sabelfelt var 24, von Köhler 23. Båda hade varit med i kriget mot Norge 1814.

1682blev dödande i duell ett dödsbrott
29 maj 1816sköts von Köhler
1861avskaffades duellplakatet

Skotten i skogen

Duellen hölls på morgonen den 29 maj i Lockerudsskogen, strax utanför Vänersborg. Med fanns sekundanterna och en fältläkare. Avståndet var tolv steg.

Pistolerna var lånade. De tillhörde en tredje kapten vid regementet, Johan Gyllenspetz, och var tillverkade vid gevärsfabriken i Jönköping på 1700-talet.

Enligt museet missade båda vid den första skjutningen. Vid den andra träffades von Köhler i bröstet. Han lades i en vagn på en bädd av granris och dog drygt åtta timmar senare. Samtidigt var Sabelfelt på väg ut ur landet.

Gammal akvarell av två soldater i blå uniformer med gula byxor och hattar med gula plymer, den ene med gevär.
Uniformer vid Västgöta-Dals regemente, målade 1783. Von Köhler och Sabelfelt tjänade vid samma regemente. Carl Gustaf Roos, 1783. CC0 (beskuren)

Den sista

Sabelfelt tog avsked från regementet året därpå. Han dog ogift i Stockholm 1833. Hans sekundant, löjtnant August Edvard Lilliestierna, blev senare major och postmästare och skrev långt senare om duellen i sina memoarer.

Duellen i Lockerudsskogen räknas som den sista duellen med dödlig utgång i Sverige. Duellerna blev allt ovanligare. År 1840 kallades de "sällsynta" i riksdagen, och 1859 sades att duellen "ej mer är i bruk".

Redan 1840 föreslogs att duellplakatet skulle avskaffas, eftersom det gav adeln en egen lag. Men kungen, Karl XIV Johan, stoppade det. Först 1861 avskaffades duellplakatet. Enligt historikern Fabian Persson var det "en symbol för medborgarnas likhet inför lagen". Dueller blev inte tillåtna för det, utan straffades i stället enligt den allmänna lagen.

Målning av en snötäckt skog där en sårad man i vit maskeraddräkt hålls upprätt av andra, medan två män går därifrån.
Duellen efter maskeradbalen, målad av franske Jean-Léon Gérôme 1857. Den visar en fransk duell, men dueller förekom i hela Europa. Jean-Léon Gérôme, 1857. Musée Condé. Public domain (beskuren)

Pistolerna som användes i Lockerudsskogen ingår i dag i Vänersborgs museums samlingar. Och gatorna Duellvägen och Sekundantvägen i stadsdelen Blåsut har fått namn efter duellen.

Konstigt nog avskaffades adelns särskilda duellförbud inte för att dueller var farliga, utan för att det var orättvist att adeln hade en egen lag.

Fler stories i Historia →