Språk & ord1600-talet · 3 min läsning

Prästnamnen, därför heter svenskar Agrell, Nylander och Rosén

Målat porträtt av en man med vit peruk, brun rock och vit halsduk mot mörk bakgrund.
Anders Celsius, målad av Olof Arenius. Public domain

Heter du något på -ius, -ander, -én eller -ell? Då kan ditt namn gå tillbaka på en präst eller student som för flera hundra år sedan ville låta lärd.

Namn som lät latin

Förr hade vanligt folk inga ärftliga efternamn. Om pappan hette Anders hette sonen Andersson. Men de lärda ville ha något annat.

Modet kom från renässansens Italien och nådde Sverige framför allt via de tyska universiteten, där svenskar studerade. De lärda tog namn som lät latinska eller grekiska. Enligt Isof var de första som gjorde så präster, universitetslärare, studenter och skolelever, som bytte namn i samband med studierna. Seden spreds framför allt från mitten av 1600-talet.

Ett gammalt kopparstick av en ung man i lång rock, peruk, knäbyxor och värja, med en text under.
Så avbildades en student i Uppsala omkring år 1700. Gravyr, omkring 1700. Public domain

Hemsocknen på latin

Ofta byggdes namnet på hemsocknen eller gården, med en latinsk ändelse. Från Skara kunde man bli Scarinus, Scarenius eller Scarander. Benzelius kommer från Bensbyn i Luleå socken.

Ibland översattes ortnamnet. Den som kom från Källhult i Dalsland kunde heta Fontelius, efter latinets fons, källa. Andra namn byggde på pappans namn, som Svenonius efter Sven, eller på pappans yrke, som Fabricius, efter latinets faber, smed.

Ändelsen -ius är latin. Ändelsen -ander kommer från grekiskan, där det betyder man.

Kvinnor fick egna former. Linnés döttrar hette Linnaea, och läkaren Johan Moraeus dotter hette Sara Moraea.

En uppslagen gammal bok med handskrivna namn och siffror i kolumner på gulnat papper.
En husförhörslängd från Brålanda 1813–1819. I kyrkböckerna kan man se när ett lärt namn dyker upp i en släkt. Husförhörslängd, Brålanda, 1813–1819. Public domain

Celsius betyder hög

Anders Celsius, mannen bakom temperaturskalan, fick sitt namn från sin farfar Magnus Celsius. Han var son till en kyrkoherde och växte upp på prästgården Högen i Ovanåker i Hälsingland. Namnet tog han efter latinets celsus, som betyder hög.

Carl von Linnés pappa föddes som Nils Ingemarsson. Två av hans morbröder, som var bondsöner, hade tagit namnet Tiliander när de skulle studera till präster. Det kom från en stor lind vid gården Jonsboda i Småland. Tilia betyder lind på latin.

Nils Ingemarsson tog namn efter samma träd, men gjorde om det svenska ordet i stället: Linnaeus. En lind gav alltså två lärda släktnamn.

-ius blev -én och -ell

På 1700-talet började de långa namnen på -us kännas gammaldags. Många kortades. Nobelius blev Nobel, Forsenius blev Forsén, Agrelius blev Agrell och Kolmodinus blev Kolmodin.

Esaias Tegnérs farfar var bonde och hade bott i Tegnaby i Småland. Hans son, prästen Esaias, tog namnet Tegnerus efter byn. Hans son i sin tur blev skalden och biskopen Esaias Tegnér.

Snart bildades nya namn direkt med ändelser som -én, -in, -ell och -ér.

En tecknad profilbild av en ung man med lockigt hår och hög krage.
Esaias Tegnér på 1820-talet. Både hans pappa och han själv var präster. Leonard Roos af Hjälmsäter, 1820-talet. Public domain

Inte alltid präster

Enligt namnforskaren Lennart Ryman var de lärda "huvudsakligen präster". Men inte bara. Släkten Nobel grundades av Petter Nobelius, som var häradshövding. Biskopen Johannes Rudbeckius pappa var stadsskrivare i Örebro och hette redan Rudbeck.

Och alla präster tog inte latinska namn. Biskopen Jesper Swedberg och hans bröder tog namn efter gården Sveden i Dalarna, där pappan var bergsman. Släkten adlades senare som Swedenborg.

Målat porträtt av en man med mustasch, pipskägg, långt mörkt hår och mörk dräkt med vit krage.
Biskop Jesper Swedberg, pappa till Emanuel Swedenborg. David Klöcker Ehrenstrahl (tillskriven). Public domain

Redan i slutet av 1600-talet började gränsen mot andra namn suddas ut. Soldater kunde också få namn som Selander och Molin. Och många släkter med samma namn är inte släkt med varandra.

Så ett -ius-namn pekar ofta tillbaka på en präst eller student på 1600- eller 1700-talet. För -én, -in, -ell och -ander är sambandet mycket svagare.

Rosén och Lindén

I Skatteverkets lista från 2026 över vanliga efternamn, som vem som helst får ta, finns tolv namn på -én. Vanligast är Rosén, med 8 094 bärare, och Lindén, med 6 797. Det vanligaste namnet på -ander är Nylander, med 3 177.

8 094heter Rosén
3 177heter Nylander
0namn på -ius finns på listan över fria efternamn

Konstigt nog finns inte ett enda namn på -ius på listan. Det betyder att alla är skyddade. Ett namn med färre än 2 000 bärare får man normalt inte ta. Undantag finns, till exempel om namnet funnits i släkten under de senaste generationerna, eller om man gifter sig med någon som bär det. Den som vill heta Celsius i dag kan alltså inte bara välja namnet.

Fler stories i Språk & ord →