Världens första inopererade pacemaker sattes in i Stockholm
Hösten 1958 kan Arne Larsson knappt ta sig ur sängen. Han är 43 år gammal och har en gång spelat i det svenska ishockeylandslaget. Nu svimmar han om och om igen.
Hans hjärta stannar. Ibland upp till 30 gånger om dagen.
Varje gång är det hans fru, Else-Marie, som får liv i honom igen. Hon slår honom hårt i bröstet tills hjärtat börjar slå.
Artikeln i tidningen
Hjärtat styrs av små elektriska signaler som talar om för det när det ska slå. När de signalerna inte fungerar kan hjärtat slå för långsamt, eller stanna. En pacemaker är en apparat som skickar egna elektriska pulser och tar över jobbet.
Else-Marie hade läst i tidningen om två män på Karolinska sjukhuset i Solna. Kirurgen Åke Senning och ingenjören Rune Elmqvist arbetade med något som då lät som science fiction: en pacemaker som kunde opereras in i kroppen och ge hjärtat de elektriska signaler det behövde.
Det fanns bara ett problem. Apparaten var inte färdig, och den hade aldrig testats på en människa.
Else-Marie gav inte upp. Hon kontaktade forskarna varje dag och bad dem hjälpa hennes man.
En operation i hemlighet
Till slut gick de med på det. Den 8 oktober 1958 opererades Arne Larsson i hemlighet, som ett akut ingrepp.
Det fanns ingen tid att bygga en perfekt apparat. Elmqvist gjöt in komponenterna i konstharts i en enkel plastmugg. Resultatet blev en liten rund skiva av genomskinlig plast, med komponenterna synliga inuti och två elektroder som skulle fästas vid hjärtat.
Den första pacemakern slutade fungera efter bara några timmar. Nästa morgon opererade de in en ny. Den fungerade i sex veckor.
43 år och 26 pacemakers
Efter de första försöken fick Arne Larsson en ny pacemaker varje gång den gamla slutade fungera eller batteriet tog slut. Under sitt liv fick han totalt 26 stycken.
Han levde ett långt liv med sina pacemakers. Han överlevde till och med både ingenjören Rune Elmqvist och kirurgen Åke Senning, mannen som hade opererat honom.
Arne Larsson dog 2001, 86 år gammal. Inte av hjärtat, utan av en helt annan sjukdom.
En svensk uppfinning i miljontals bröst
Elmqvist arbetade på företaget Elema-Schönander, som senare blev en del av Siemens. Den teknik som föddes i Solna 1958 har sedan dess utvecklats till något som finns i miljontals människor över hela världen.
En av de tidiga pacemakerna finns i dag i Tekniska museets samlingar i Stockholm: ett fåtal komponenter ingjutna i en kloss av epoxi, med två elektroder för att stimulera hjärtat.
Bakom den stod en kirurg och en ingenjör. Men det var en envis fru som läste tidningen och kontaktade forskarna varje dag som fick det att hända just den hösten. Konstigt nog började alltså en av 1900-talets viktigaste medicinska uppfinningar med en tidningsartikel och en fru som inte gav upp.