Mästertjuven som klädde sig som kvinna och blev folkhjälte

Den 8 februari 1812 bryter sig tre män in i Järfälla kyrka norr om Stockholm. De tar kyrksilvret och försvinner.
En av dem är Lars Larsson, en ung man från Ramsberg i Västmanland. Resten av Sverige känner honom snart under ett annat namn: Lasse-Maja.
Ett lån som blev ett namn
Hur han fick sitt namn berättade han själv. Det kom från en flicka som hette Maja och växte upp på ett torp. "En dag föll det mig in att taga på mig Majas kläder", står det i hans memoarer. Hon tyckte att han såg så bra ut i hennes kläder.
Sedan dess levde han periodvis som kvinna. Det var inte bara en förklädnad för att komma undan. Kvinnokläderna gav honom arbeten som annars var stängda för honom, som kammarjungfru och hushållerska. Manskläderna var bättre att stjäla i.
För folk på 1800-talet var han både en tjuv, en gåta och en underhållare.

Livstid på Marstrand
Stölden i Järfälla blev slutet på friheten. Lasse-Maja greps, och vid Sollentuna häradsrätt, den tidens domstol, i Barkarby dömdes han till livstids fängelse. Den 28 maj 1812 fördes han till häktet på Västerås slott. Svea hovrätt fastställde domen 1813, och den 2 september samma år skickades han till Carlstens fästning på Marstrand utanför Göteborg.
Där satt han kvar i 26 år.
Men Lasse-Maja var ingen vanlig fånge. Han blev fästningens kock. Han berättade historier om sina äventyr, och han blev en sevärdhet. Besökare kom för att träffa den berömda tjuven. När kronprins Oscar besökte Marstrand 1835 fick Lasse-Maja komma ombord på hans båt och berätta historier.
Boken som alla läste
Medan han satt inspärrad kom hans memoarer ut, 1833. Titeln var lång, som det var på den tiden. Den började: Den vidtberyktade Äfventyraren Lasse Majas egentligen Lars Molins besynnerliga Öden och Lefnadshändelser …
Han kunde troligen läsa men inte skriva, så han berättade nog historien för någon annan som skrev ner den. Det gjorde ingenting. Boken blev en succé. En ny upplaga med hans porträtt kom 1840, och memoarerna sägs vara den svenska självbiografi som getts ut i flest upplagor.
Svenskarna älskade historien om tjuven med de två identiteterna. Lasse-Maja blev en folkhjälte, trots att han var dömd för att ha stulit ur en kyrka.
Friheten
År 1838 benådade kung Karl XIV Johan honom, och året därpå fick Lasse-Maja lämna fästningen. Som Lars Molin, det namn han använt sedan 1809, levde han sina sista år som en fri man. Han dog i Arboga i Västmanland på 1840-talet, inte långt från trakterna där han hade vuxit upp.

Historien om honom levde kvar. År 1941 kom filmen Lasse-Maja, och 1971 tv-serien Den byxlöse äventyraren. Det finns en vandringsled i hans spår, med informationsskyltar om hans liv, och en minnessten i Ramsberg där han föddes. På Carlsten kan du fortfarande kliva in i hans cell.
En tjuv som bröt mot nästan alla regler i sin tid, och som blev älskad för det. Konstigt nog är det kanske därför vi fortfarande minns honom.


