Lasermannen, skotten som skrämde ett helt land

Det är en augustikväll 1991 i Stockholm. En ung student går längs Troppstigen, nära tunnelbanestationen Gärdet. Plötsligt smäller ett skott. Han träffas, men överlever.

Ingen vet det ännu, men det är början på något som ska skrämma ett helt land. Under det kommande halvåret skjuts elva män i Stockholm och Uppsala. De har bara en sak gemensamt: alla har mörkt hår eller mörk hy.

En röd prick

Skotten kom ofta utan förvarning, på gatan, vid ett universitet eller i ett restaurangkök. I början använde gärningsmannen ett gevär med lasersikte, ett sikte som visar en röd ljusprick där kulan ska träffa. Senare bytte han till en revolver.

Det var lasersiktet som gav honom hans namn. Tidningarna började kalla honom Lasermannen.

Den 8 november 1991 kom det värsta. Jimmy Ranjbar, en 34-årig student, sköts i huvudet utanför studentbostäderna på Körsbärsvägen nära KTH i Stockholm. Han dog av skadorna. Han blev Lasermannens enda dödsoffer.

De andra överlevde, men flera av dem skadades för livet. Bland dem som sköts fanns en hemlös man, en musiker, en busschaufför och en man som drev en grillkiosk.

Ett land i rädsla

Skotten kom i en orolig tid. Hösten 1991 hade det nya partiet Ny Demokrati, som var kritiskt mot invandringen, kommit in i riksdagen. SVT har beskrivit hur "en rå rasism" blev synlig på gatorna i början av 90-talet.

I januari 1992 ökade takten. Under en enda vecka sköts flera män, i Uppsala, på Södermalm, på en somalisk förening i centrala Stockholm och vid en grillkiosk i Danderyd.

Mustafa Zatara var barn i Stockholm den vintern. Han har berättat för tidningen Vi att han sprang i sicksack till och från fotbollsträningen, så att ett lasersikte skulle ha svårt att träffa honom. "Det var mycket rädsla", sa han till SVT.

Den 30 januari 1992 kom skotten till hans egen familj. Hans pappa, Hasan Zatara, sköts i sin lilla butik i Hägerstensåsen. Han överlevde men förlorade talförmågan och blev förlamad i ena sidan av kroppen. Han blev Lasermannens sista offer.

Politikerna reagerar

Händelserna tog upp mycket plats i riksdagen. Den 4 februari 1992 talade riksdagsledamöter om "den s.k. lasermannen". I riksdagens protokoll står det att fler än tio personer hade skjutits, att en av dem hade dött och att sju fortfarande låg skadade på sjukhus.

Några dagar senare, den 9 februari, höll statsminister Carl Bildt ett tal till nationen i tv om rasism. Det brukar räknas som det första talet i sitt slag i Sverige.

Invandrarorganisationerna gick ihop och ordnade en manifestation. Den 21 februari 1992 uppmanades invandrare runt om i landet att lägga ner sitt arbete i en timme. Tanken var att visa hur mycket de betydde för Sverige.

Jakten och gripandet

Polisens jakt blev den största sedan mordet på Olof Palme 1986. För första gången i Sverige gjorde polisen en så kallad gärningsmannaprofil, en beskrivning av vilken sorts person de letade efter. Enligt Polismuseet innehöll den 22 olika antaganden om gärningsmannen.

Ett genombrott kom genom en vit Nissan Micra. Bilen hade setts vid flera av skjutningarna i januari, och den visade sig vara hyrd i gärningsmannens eget namn.

Den 12 juni 1992 greps John Ausonius i samband med ett bankrån i Stockholm. Han var 39 år och bodde ensam i en lägenhet i Vasastan. Han hade länge försörjt sig på bankrån och var redan känd hos polisen som "cykelrånaren".

Domen

Den 14 januari 1994 dömde Stockholms tingsrätt honom till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och nio rån. Han nekade till skjutningarna. Först år 2000 erkände han alla attentaten.

Hans bakgrund har förvånat många. Han föddes 1953 på Lidingö som Wolfgang Alexander Zaugg, med en tysk mamma och en schweizisk pappa. Han blev svensk medborgare först 1979 och bytte senare namn två gånger. Journalisten Gellert Tamas, som har skrivit en prisbelönt bok om honom, har berättat att Ausonius själv sagt att han inspirerades av Ny Demokrati.

Ett mord till

Historien slutade inte där. I februari 1992, mitt under jakten i Sverige, sköts 68-åriga Blanka Zmigrod ihjäl i Frankfurt. Hon hade överlevt Förintelsen. År 2018 dömde en domstol i Frankfurt Ausonius till livstids fängelse även för det mordet. Han nekade.

Ausonius har flera gånger ansökt om att få ett tidsbestämt straff, alltså ett slutdatum för sitt livstidsstraff. Han har fått nej varje gång. Hösten 2025 satt han fortfarande i fängelse, efter mer än 33 år, och fick då också nej till att gå på permission utan bevakning.

Lasermannen blev en av de mest kända kriminalhistorierna i Sverige. Gellert Tamas bok kom 2002, och 2005 sände SVT en dramaserie i tre delar med David Dencik i huvudrollen. År 2021 kom dokumentärserien Jakten på Lasermannen, där flera av de skjutna själva berättade om vad som hände dem. Men för offren och deras familjer handlade det aldrig om en historia. Konstigt nog var mannen som jagade invandrare själv son till två invandrare.