Historia1756 · 3 min läsning

När kaffe var förbjudet i Sverige

Porträtt av kung Gustav III i kröningsmantel med hermelin
Gustav III, målad av Alexander Roslin. Nationalmuseum. Public domain.

Tänk dig en svensk morgon utan kaffe. Ingen fika, ingen påtår. Och om du ändå får tag på kaffe kan du få böter, och myndigheterna kan ta dina koppar.

Så såg det ut i Sverige, fem gånger om, mellan 1756 och 1823.

Den nya lyxdrycken

Kaffet kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Men det var först när Karl XII kom hem 1715, efter flera år i det osmanska riket, som vanan på allvar började spridas bland de förnäma. Kungen ska ha fått smak för drycken under åren hos turkarna.

Kaffe var en lyxvara. År 1740 kostade ett skålpund kaffe lika mycket som en dräng tjänade på ett år.

Och det var just det som oroade makthavarna.

Pengarna som försvann ut ur landet

Sverige följde vid den här tiden en idé om att landet skulle bli rikt genom att exportera mycket och importera lite. Varje daler som gick till utländskt kaffe var en daler som försvann ut ur landet.

Redan 1746 kom en kunglig förordning mot kaffe och te, med höga skatter. Den som inte betalade kunde få böter, och kopparna och fatet kunde beslagtas.

Sedan gick man längre. Det första totalförbudet kom 1756. Det drevs igenom av bönderna i riksdagen, och det var delvis en hämnd. På grund av brist på spannmål hade bönderna förlorat rätten att bränna sitt eget brännvin. Då skulle de högre stånden inte få dricka sitt kaffe heller.

5 förbudmellan 1756 och 1823
1 årslönför en dräng kostade ett skålpund kaffe år 1740

Cikoria och maskrosrot

Förbuden hävdes och infördes igen, i omgångar. Det sista gällde 1817–1823. Under tiden smugglade folk kaffe och drygade ut det de hade.

Fattiga familjer blandade kaffet med cikoria, maskrosrötter, sockerbetor och rostad råg. Sumpen kokades om och om igen, tills kaffet nästan inte hade någon färg kvar.

När det sista förbudet hävdes 1823 var det dock för sent att stoppa kaffet. Kring år 1900 hade det blivit Sveriges nationaldryck. Ordet fika finns belagt från 1910.

En grupp kvinnor och män i hattar dricker kaffe vid ett dukat bord i en trädgård
Kafferep i Gustafsfors 1905. Då hade kaffet för länge sedan vunnit. Foto: Elin Anrep, Nordiska museet. CC BY-SA 4.0 (beskuren)

Kungen och tvillingarna

Ingen berättelse om svenskt kaffe är komplett utan Gustav III:s experiment. Så här brukar den berättas:

Kungen var övertygad om att kaffe var farligt. Han tog två enäggstvillingar som hade dömts till döden och gav dem livstids fängelse i stället, på ett villkor. Den ene skulle dricka tre kannor kaffe om dagen resten av livet. Den andre skulle dricka lika mycket te. Två läkare skulle följa dem och se vem som dog först.

Läkarna dog först. Gustav III mördades 1792. Till slut dog tvillingen som drack te, 83 år gammal. Kaffedrickaren levde vidare.

Det är en perfekt historia. Kanske för perfekt.

Förmodligen aldrig hänt

Ingen har kunnat hitta några samtida källor om experimentet. Inga namn på tvillingarna, inga fängelsehandlingar, inga läkarrapporter. Den äldsta kända versionen av historien finns i en amerikansk tidskrift från 1937, nästan 150 år efter kungens död.

Folkloristen Bengt af Klintberg, som har ägnat stor del av sitt liv åt moderna myter, har sagt att han skulle ha känt till berättelsen om den var sann. Den låter, enligt honom, som en historia av sent ursprung.

Så kaffeförbuden var verkliga, med böter och beslagtagna koppar. Men Sveriges mest berömda kaffeexperiment har konstigt nog förmodligen aldrig hänt.

Fler stories i Historia →