Historia1661 · 2 min läsning

Europas första sedlar trycktes i Stockholm, och banken kraschade

En gammal handskriven och tryckt pappersedel med gotisk text och många underskrifter och sigill.
Kreditivsedel på 100 daler silvermynt från Stockholms Banco, 1666. Sveriges riksbank. Public domain (beskuren)

Föreställ dig att betala med en kopparplåt som väger nästan 20 kilo. Så såg pengarna ut i Sverige på 1600-talet.

Sedan kom en man med en ny idé: papper. År 1661 började hans bank i Stockholm ge ut sedlar, enligt Riksbanken de första riktiga sedlarna i Europa. Tre år senare låg banken i ruiner. Och mannen bakom den dömdes till döden.

Världens tyngsta mynt

Sverige hade mycket koppar, och därför gjordes pengarna av koppar. Ett mynt var värt lika mycket som metallen i det. Eftersom koppar var billigare än silver måste mynten vara stora.

Från 1644 präglades så kallade plåtmynt, stora fyrkantiga kopparplåtar. Det största, på 10 daler silvermynt, vägde 19,7 kilo. Enligt Riksbanken hade Sverige "världens tyngsta mynt". Den som skulle betala en större summa behövde häst och vagn.

En stor rektangulär kopparplåt med en liten stämpel, i en museimonter med skylten Världens största mynt.
Ett plåtmynt på 10 daler silvermynt på Kungliga myntkabinettet. De största vägde nästan 20 kilo. Foto: Ulrika B / Kungliga Myntkabinettet, 2013, CC BY-SA 3.0 (beskuren)

Mannen från Riga

Johan Palmstruch föddes 1611 i Riga och hette från början Hans Witmacker. Han hade varit köpman i Amsterdam, där han till och med suttit i fängelse för obetalda skulder. 1651 adlades han och tog namnet Palmstruch.

1656 fick han tillstånd av kung Karl X Gustav att starta en bank i Stockholm, Stockholms Banco. Det var Sveriges första bank, och den öppnade 1657.

Papper i stället för koppar

1660 präglade staten nya, lättare mynt. Då ville många som satt in de gamla, tyngre plåtarna ha ut dem igen, och banken hamnade i kris.

Palmstruch hittade en lösning. Sommaren 1661 började banken ge ut kreditivsedlar, papperslappar på jämna belopp som kunde lösas in mot mynt i banken. Enligt Riksbanken var det nya att sedlarna inte var kopplade till någon särskild insättning. "Stockholms Banco gav ut de första riktiga sedlarna i Europa", skriver Riksbanken. I Kina hade man prövat papperspengar redan flera hundra år tidigare.

Sedlarna blev populära. De var mycket lättare att bära än koppar.

19,7 kgvägde det största kopparmyntet
1661kom Europas första riktiga sedlar
1668grundades Riksbanken

Kraschen

Problemet var att banken lånade ut pengar i form av nya sedlar, bland annat till staten och till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Det fanns snart fler sedlar än koppar att lösa in dem med. Sedlarna tappade i värde, och Sverige fick sin första sedelinflation.

1664 beslöt regeringen och riksdagen att lånen skulle betalas tillbaka och att sedlarna skulle dras in. Banken avvecklades, och staten fick täcka förlusterna.

Dömd till döden

Palmstruch ställdes inför rätta. Den 22 juli 1668 dömdes han för vanvård av banken. Han skulle avsättas, och om han inte inom sex månader ersatte bristen skulle han avrättas.

Sex månader gick. Men i februari 1669 benådades han från dödsstraffet. Han satt kvar i fängelse till 1670 och dog året därpå, 1671.

Gammalt kopparstick av ett stort palats vid ett torg fullt av människor och vagnar.
Riksbankens hus vid Järntorget i Stockholm, ur Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Banken grundades 1668 ur resterna av Stockholms Banco. Willem Swidde, Suecia antiqua et hodierna. Rijksmuseum, CC0 (beskuren)

Riksbanken föddes

Samma år, 1668, grundades en ny bank ur spillrorna av Stockholms Banco: Riksens Ständers Bank. Den heter i dag Sveriges riksbank och är enligt Riksbanken själv världens äldsta centralbank. Sedlar fick den nya banken till en början inte ge ut.

Konstigt nog slutade mannen som gav Europa dess första sedlar med en dödsdom, medan banken som föddes ur hans misslyckande fortfarande finns kvar.

Fler stories i Historia →