Därför har svenskan å, ä och ö

Försök att skriva "Jag åt räkor på en ö" utan å, ä och ö. Det blir "Jag at rakor pa en o", och då förstår ingen vad du menar. För svenskar är de tre bokstäverna självklara. Ändå är de bokstäver som de flesta språk i världen klarar sig utan.

Svenskan har haft dem i tryck i ungefär 500 år. Men historien om hur de kom till är lite märkligare än man tror. De började nämligen som små bokstäver som någon satte ovanpå andra bokstäver.

Ljuden kom först

Det svenska alfabetet bygger på det latinska alfabetet. Det har bara fem vokaler: a, e, i, o och u. Svenskan har nio.

Enligt Isof, myndigheten som bland annat forskar om det svenska språket, kom ljuden ä, y och ö till i de nordiska språken redan på 700- och 800-talet. Å-ljudet växte fram ur ett långt a-ljud på 1200- och 1300-talet.

Ljuden fanns alltså i folks munnar i hundratals år. Problemet var att det inte fanns några bokstäver för dem. Den som skrev fick hitta egna lösningar. Ett ä kunde skrivas som "ae" och ett ö som "oe". Det långa a-ljudet, som så småningom blev vårt å, skrevs ofta med två a: "aa".

Små bokstäver ovanpå

Lösningen blev att sätta en bokstav ovanpå en annan.

Enligt Isof skrevs ä från början som ett a med ett litet e ovanför. Ö var ett o med ett litet e ovanför. Och å var ett a med ett litet o ovanför. Idén var enkel: ljudet ligger någonstans mellan de två bokstäverna, så man visar båda.

Med tiden blev det lilla e:t mindre och mindre, tills det bara var två prickar kvar. Svenskan följde här tyskt mönster, där samma sak hände med bokstäver som ä, ö och ü. Det lilla o:et över a:et krympte till den ring som vi känner igen i dag.

Året då å kom i tryck

Ä och ö fanns med redan i den allra första tryckta boken på svenska, som kom ut 1495. Å fick vänta lite längre.

År 1526 trycktes Nya testamentet på svenska för första gången. Det var en stor händelse. Sverige hade nyss blivit ett eget rike under Gustav Vasa, och nu skulle Bibeln finnas på svenska i stället för bara på latin.

Enligt Isof var det i den boken som å infördes i tryck. Boktryckaren hette Jürgen Richolff och kom från den tyska staden Lübeck. I texten står det till exempel "Thå sadhe the", alltså "Då sade de", med ett a som har ett litet o ovanför.

Boken var så viktig att språkforskare än i dag säger att det är där fornsvenskan, alltså medeltidens svenska, slutar och nysvenskan börjar. I år, 2026, fyller å alltså 500 år som tryckt bokstav.

Myten om Gustav Vasas bibel

Det sägs ibland att det var Gustav Vasas stora bibel från 1541 som gav oss å, ä och ö. Det stämmer inte riktigt. Ä och ö fanns i tryck redan 1495, och å kom 1526.

Men bibeln från 1541 var viktig ändå. Den var den första hela bibeln på svenska. Den användes i kyrkor runt om i landet i flera hundra år, och den blev en förebild för hur man skulle stava. Det hjälpte till att sprida de nya bokstäverna. Bibeln gjorde inte bokstäverna nya, men den gjorde dem vanliga.

Bibeln trycktes med fraktur, en tät och kantig typ av bokstäver som var vanlig i Tyskland. Sådana bokstäver användes i svenska böcker och tidningar ända in på 1900-talet.

Varför å står först

Om du läser upp alfabetet slutar det med å, ä, ö. I danskan och norskan slutar det i stället med æ, ø, å. Varför står å först hos oss men sist hos grannarna?

Enligt Isof handlar det om när bokstaven kom in. Svenskan tog in å redan 1526. I norskan och danskan fortsatte man att skriva "aa" i stället, ända till 1917 i Norge och 1948 i Danmark. När de till slut tog in å fick den nya bokstaven hamna sist.

Därför kan den danska staden Aalborg fortfarande stavas så, trots att den i dag uttalas med å.

Bokstäverna som krånglar

Även om å, ä och ö är självklara för svenskar har de ställt till det i den moderna världen.

I passet finns en rad längst ner som maskiner läser. Där får de svenska bokstäverna inte plats. Den som heter Ågren blir därför "Aagren", precis som man skrev på medeltiden.

Datorer har också haft svårt med dem. Ibland har mejl och webbsidor visat konstiga tecken, så att "kärlek" blivit "kärlek". Det beror på att datorn läser bokstäverna med fel teckentabell, alltså fel lista över vilken kod som hör till vilken bokstav. Först 2003 blev det möjligt att registrera svenska webbadresser med å, ä och ö.

Bokstäver som är egna ord

Det märkliga med å och ö är att de inte bara är bokstäver. De är egna ord. En å är ett litet vattendrag, större än en bäck men mindre än en älv. En ö är land med vatten runt omkring.

Det finns till och med en ort i Ånge kommun som bara heter Ö.

Ä och ö finns även i finskan, som har fått dem via svenskan. Där kallas å för "ruotsalainen oo", ungefär "svenskt o".

Svenskan har i dag 29 bokstäver. Sist till alfabetet kom inte å, ä eller ö utan w, som blev en egen bokstav först 2006. Innan dess räknades w bara som en variant av v. Konstigt nog var det alltså inte våra egna specialbokstäver utan ett vanligt engelskt och tyskt w som fick vänta längst på en plats i svenska alfabetet.