Personnumret som avslöjar mer än du tror

Du har skrivit det hundratals gånger. På vårdcentralen, på banken, när du skaffade mobilabonnemang. Tio siffror som bara är dina.
Men ditt personnummer säger mer om dig än du kanske tror. Och för vissa födelsedagar håller numren redan på att ta slut.
Innan numret
I flera hundra år var det kyrkan som höll reda på svenskarna. År 1686 kom den första bestämmelsen för hela riket om kyrkobokföring. Prästerna fick då skyldighet att föra husförhörslängder över hela befolkningen.
Men det fanns inget nummer. Enligt en statlig utredning från 2008 identifierades en person med hjälp av "sitt namn och andra uppgifter om personen, exempelvis yrke, bostad och födelsetid".
Det var inte alltid lätt. Finansminister Ernst Wigforss skrev 1946: "För att beteckna en person är det ofta icke tillräckligt att angiva hans namn. Eftersom det ej sällan förekommer, att samma namn bäres av olika personer och att en persons namn undergår förändring…"

1947: ett nummer till alla
Den 1 januari 1947 trädde en ny folkbokföringsförordning i kraft. Varje kyrkobokförd person skulle få ett födelsenummer på tre siffror, "udda för man och jämnt för kvinna". Tillsammans med födelsedatumet blev det en identitetsbeteckning.
Samma år infördes källskatt i Sverige, alltså att skatten dras direkt från lönen. Det ställde nya krav på myndigheterna, och numret gjorde det lättare att hålla isär människor i registren.
Det fanns ingen "första" person med personnummer. Alla de omkring 6,7 miljoner som var kyrkobokförda i Sverige fick ett nummer i samma system. Uppgifterna präglades på små aluminiumplåtar, tio gånger fem centimeter. Enligt Tekniska museet utrustades alla landets 122 häradsskrivarkontor med maskinerna som behövdes.
I början hade numret inte ens något bestämt namn. Både "födelsenummer" och "folkbokföringsnummer" användes.

Siffran som kom 1967
Från början hade numret nio siffror. Genom 1967 års folkbokföringsförordning, som började gälla 1968, fick det en tionde siffra, en kontrollsiffra, och först då fick det namnet personnummer.
Kontrollsiffran räknas fram ur de andra siffrorna med något som kallas modulus 10-metoden. Det är samma typ av beräkning som används för många kreditkortsnummer. Om någon skriver fel på en siffra stämmer kontrollsiffran inte längre. Det var hela poängen: att förhindra att fel "passerar som beror på felaktigt eller otydligt angivet personnummer", som det stod i propositionen.
Vad siffrorna avslöjar
De sex första siffrorna är ditt födelsedatum. Sedan kommer bindestrecket och fyra siffror till.
Den näst sista siffran avslöjar kön. Enligt folkbokföringslagen är den udda för män och jämn för kvinnor. Därför finns det högst 500 nummer för män och 499 för kvinnor för varje födelsedag.
Fick du ditt nummer före 1990 kan siffrorna efter bindestrecket också avslöja ett län. Varje län hade nämligen en egen nummerserie. Enligt SCB låg till exempel Gotland på 320–329, Uppsala på 140–159 och Norrbotten på 890–929. För den som föddes i Sverige mellan 1947 och 1989 visar numret ofta födelselänet. För äldre visar det i regel länet man var skriven i när numren delades ut.
Det finns ett undantag. Enligt SCB kunde den som flyttade till Sverige få ett nummer från vilket läns serie som helst.
Sedan 1990 delas numren ut slumpvis ur en serie för hela landet. Barn som föds i dag har alltså inget län i numret.
Plustecknet
En sak till ändras med åldern. Det år du fyller 100 byts bindestrecket mot ett plustecken. Det står i folkbokföringslagen. Annars skulle det inte gå att se om någon är född 1925 eller 2025.
Numren som tar slut
Problemet är att det bara finns 999 nummer per födelsedag. Och vissa datum är mycket vanligare än andra.
Många som flyttar till Sverige kommer från länder där födelsedatum inte alltid har registrerats exakt. Då skrivs de ofta in som födda den 1 januari eller den 1 juli. Enligt SCB hade 9,52 procent av alla i Sverige som var födda i Turkiet den 1 januari som födelsedag i personnumret i slutet av 2015. Bland dem som var födda i Syrien var andelen 7,74 procent, och bland dem som var födda i Sverige 0,23 procent.
År 2009 konstaterade regeringen att det fattades nummer för åtta födelsetider, samtliga för män, framför allt 1 januari och 1 juli under 1950- och 1960-talen. Sedan dess säger lagen att man i stället kan få en närliggande dag i samma månad. Enligt SCB hade 6 700 personer år 2016 ett personnummer som inte stämde med deras verkliga födelsedag.
En utredning föreslog 2008 att nya personnummer skulle få en slumpvis vald dag i födelsemånaden i stället för den riktiga födelsedagen. De som redan hade ett nummer skulle få behålla sitt. Det blev aldrig av. Det har också diskuterats om numren ska bli könsneutrala, men lagen säger fortfarande att siffran är udda för män och jämn för kvinnor.
Och i andra länder?
Sverige var tidigt ute. Norge fick sitt fødselsnummer 1964, och Danmark sitt CPR-nummer 1968.
I Storbritannien finns inget gemensamt personnummer. Där används i stället separata nummer, som National Insurance number för skatt och förmåner. Ett nytt id-kort skrotades 2010, och 2011 förstördes registret. I Tyskland varnade författningsdomstolen 1983 för ett gemensamt nummer för alla register. Det vore "ett avgörande steg" mot att "registrera och katalogisera" medborgarna.
Konstigt nog är det just födelsedagen, det som skulle göra numret enkelt att hålla ordning på, som gör att numren tar slut för vissa dagar.


