Sveriges fulaste stad, enligt en omröstning

Vilken är Sveriges fulaste stad? 2018 fick tusentals svenskar svara på den frågan i en omröstning på Facebook. Resultatet gjorde en stad arg och förvånade till och med arrangörerna.
Omröstningen
Bakom omröstningen stod Arkitekturupproret, en ideell förening som började som en Facebookgrupp 2014. Föreningen vill att det ska byggas mer i klassisk stil, och den har länge kritiserat modern arkitektur. Varje år delar den till exempel ut ett skämtpris till Sveriges fulaste nybygge, Kasper Kalkon.
Under 2018 fick folk rösta om vilken stad som hade den fulaste stadskärnan. Resultatet presenterades i oktober. Enligt SVT deltog 6 666 personer.
Vinnaren blev Borlänge med 1 007 röster. Tvåa kom Västerås med 779 och trea Hässleholm med 319. Sedan följde Umeå, Karlskoga, Södertälje, Flen, Borås, Ljungby och Bollnäs.
Omröstningen var inte vetenskaplig. Den gjordes på Facebook bland föreningens omkring 35 000 följare, och enligt SVT gjordes den för att väcka debatt.

"Hellre ful och trevlig"
I Borlänge blev många upprörda. Kommunens näringslivschef Angelica Ekholm sa till SVT: "Hellre ful och trevlig än snygg och tråkig." Hon tillade: "Det är insidan som räknas." Och: "Har de verkligen besökt Borlänge?"
Musikern Gustaf Norén, som kommer från Borlänge, sa enligt SVT till Aftonbladet att bara Borlängeborna själva kan avgöra om staden är ful.
Även arkitekterna reagerade. "De fokuserar bara på fasader", sa Jonas Mellqvist på Sveriges Arkitekter till SVT. Han trodde att invånarna kände sig "lite uthängda".
Föreningen själv skrev att den "ärligt talat" var lite förvånad över att Borlänge slog Västerås.
En stad som växte fort
Borlänge är en ung stad. Den blev stad först 1944, när Borlänge och Domnarvet slogs ihop, och har vuxit snabbt under 1900-talet. Enligt Wikipedia saknar staden en samlad stadsplan och delas upp av stora trafikleder.

Kommunen tog utnämningen på sitt sätt. Enligt Boverket gjorde den "Hellre ful och trevlig än snygg och tråkig" till ledord. En del av priset från föreningen var att studenter skulle göra en utställning med förslag på hur Borlänge kunde se ut i framtiden. Samma höst började kommunen förbereda ett arkitekturprogram för hela kommunen.
Rivningarna
Många svenska städer förändrades kraftigt på 1950-, 60- och 70-talen. Gamla hus revs för att ge plats åt varuhus, kontor och bilar. I Stockholm revs omkring 700 byggnader i Klarakvarteren på Norrmalm.

Västerås är ett av de tydligaste exemplen. Enligt Västmanlands läns museum ansågs centrum föråldrat, och plats behövdes för handeln och den ökande bilismen. Gamla småskaliga hus, som ofta var fallfärdiga och tätt byggda, revs och ersattes av stora varuhus, gallerior och modernistiska hus.

Det är inte bara föreningens följare som tycker illa om Västerås. I en undersökning 2020 fick invånare i Sveriges tolv största städer betygsätta sin egen stad. I Västerås tyckte bara 35 procent att staden var vacker, lägst av alla. I Helsingborg var det 85 procent.
I en Novusundersökning för SVT 2023 svarade 44 procent att de i hög utsträckning vill att nya hus byggs i klassisk stil, som före 1930.
Sveriges vackraste stad
Året innan hade Arkitekturupproret låtit folk rösta om Sveriges vackraste stad. Där vann Sundsvall, med 1 912 av drygt 10 000 röster, före Visby och Lund.

Även Sundsvalls centrum byggdes snabbt. Sommaren 1888 brann stora delar av staden ner, och efter branden fick bara stenhus byggas i centrum. Därför kallas det i dag Stenstaden.
Stockholm fick inte vara med i omröstningen om vackraste stad. Föreningen skrev att den som ändå röstade på Stockholm i stället gav sin röst till "stackars lådstaden Hässleholm". Året därpå kom Hässleholm trea som Sveriges fulaste stad.
Ett riksintresse

Konstigt nog är Västerås centrum, som röstades fram som näst fulast, sedan 2018 en del av ett riksintresse för kulturmiljövården. Enligt Västmanlands läns museum är det "ett modernistiskt centrum av ovanligt hög kvalitet" som "behöver värnas och skyddas mot förvanskning". Det som många tycker är fult är alltså utpekat som en miljö av nationellt intresse.


