Kuriosa1578 · 3 min läsning

Den första tryckta läkeboken på svenska, och de konstigaste råden i den

Titelsidan till en gammal bok med svart gotisk text inom en ram, där det står Een Nyttigh Läkere Book.
Benedictus Olai, Een nyttigh läkere book, Stockholm 1578. Kungliga biblioteket, Public Domain Mark

År 1578 trycktes en bok i Stockholm som skulle hjälpa svenskarna mot "allehanda menniskiornes siwkdomar", alla slags sjukdomar hos människor. Den hette Een nyttigh läkere book, en nyttig läkebok.

Den brukar räknas som den första tryckta läkeboken på svenska. Och den är full av råd som låter helt galna i dag.

Kungens läkare

Boken skrevs av Benedictus Olai. Han hade studerat i Wittenberg och i Leipzig och kallas i Svenskt biografiskt lexikon "Sveriges förste medicine doktor". Från 1561 var han livläkare åt kung Erik XIV. Kungen var rädd för att bli förgiftad, och Olai provsmakade hans mat och dryck.

När Erik XIV störtades 1568 satt Olai fängslad i Åbo i nästan tre år. Senare blev han livläkare även åt Johan III.

Han hittade inte på råden själv. Mycket i boken är enligt Svenskt biografiskt lexikon utdrag och översättningar från tyska. Själv skrev han i tillägnan till drottningen att han hämtat det ur "the sanferdigiste och wijseste förfäders scriffter", och anpassat det efter svenska förhållanden. Råden visar alltså vad läkare i Europa trodde på 1500-talet.

Gammalt träsnitt av en läkare i lång rock som håller upp en glaskolv, medan en böjd gammal kvinna står bredvid.
En läkare undersöker urin i en glaskolv, på ett tyskt träsnitt från 1568. Jost Amman, Ständebuch, 1568. Deutsche Fotothek. Public domain (beskuren)

Blod från en svart bock

Ett av de mer omständliga recepten gäller bockblod. Man skulle ta "en swartan bock" som var tre eller fyra år gammal, stänga in den i tre veckor och bara ge den vissa örter. Den skulle också få "rödt wijn at dricka". Sedan skulle bocken slaktas vid fullmåne. Det första och det sista blodet fick rinna bort, men mittenblodet skulle sparas, torkas och stötas till pulver.

Pulvret användes sedan, upplöst i varmt vin, mot svårigheter att kissa.

Som en tupp

I kapitlet om dem som "bliffue wilde", alltså blir galna, beskrivs hur den sjuke tror att strån är huggormar och paddor. Han kan också börja gala "som en Hane", kackla som en höna och skälla som en hund.

Om galenskapen beror på sorg har boken ett särskilt råd. Är den sjuke en man ska man sätta "Frwer och degelighe Jungfruer" hos honom, alltså fruar och vackra unga kvinnor. Är det en kvinna "skal man loffua henne man", lova henne en make.

Ett annat råd mot galenskap är att ta en svart höna, dela den och lägga den varm på den sjukes huvud.

En sida ur en gammal bok med tät svart gotisk text på gulnat papper.
En sida ur läkeboken från 1578. Här står kapitlet om galenskap. Benedictus Olai, Een nyttigh läkere book, 1578. Kungliga biblioteket, Public Domain Mark (beskuren)
1578trycktes läkeboken
ca 200blad har boken
3veckor skulle bocken stängas in

Räv, hare och spillning

Läkeboken innehåller många ingredienser från djur. Mot förlamade leder skulle man ta "en vng Räff", flå den, ta ut inälvorna, steka den och samla upp fettet som droppade av, för att smörja de förlamade lederna. Mot förtvinade leder fanns en salva av levande kräftor och daggmaskar, som skulle torkas och brännas till pulver i en bagarugn och blandas med grisfett.

Mot sängvätning hjälpte enligt boken stekt harhjärna, om man åt den. Det gick också bra med torkade grisblåsor som stöttes till pulver och dracks i öl.

Kvinnor med flytningar skulle bada två gånger i veckan i ett badkar "medh duffuo träck eller hönsa träck", alltså med duvspillning eller hönsspillning.

Vallmo till bebisen

Även barnen hade egna kapitel. När ett barn inte kunde sova utan grät hela tiden skulle man blanda vallmostjälkar eller skal från vallmokapslarna, vallmofrön och vallmoolja och lägga det på barnets panna och kindben. Det är just ur vallmokapslarna som opium utvinns.

Men några råd var kloka

Allt var inte konstigt. När pesten härjade rådde boken att man skulle bära bort döda hundar och katter "longdt ifrå husen" och gräva ner dem djupt. Boken hade dessutom olika recept mot pesten för "the rijke" och för "the fattigha".

Boken finns kvar

Boken var inte den allra första tryckta medicinska skriften på svenska. Redan 1572 trycktes en kortare skrift om pesten. Men Olais bok, med omkring 200 blad, brukar räknas som den första riktiga läkeboken på svenska. Den finns i dag digitaliserad hos Kungliga biblioteket, så vem som helst kan bläddra i den.

Konstigt nog var det kungens egen läkare som skrev att man skulle bada i hönsspillning, i Sveriges första tryckta läkebok.

Fler stories i Kuriosa →