Därför tittar halva Sverige på Kalle Anka på julafton

Klockan är tre på eftermiddagen den 24 december. I miljontals svenska vardagsrum har julmaten fått vänta. Tv:n är på. En liten syrsa sjunger "Ser du stjärnan i det blå?", och ingen i rummet tittar på mobilen.

Programmet heter Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Många av filmerna i det är äldre än de som tittar. Ändå har det visats varje julafton sedan 1960.

Så varför gör vi så här?

Ett amerikanskt program

Programmet är inte svenskt. Det började som ett avsnitt av Disneys tv-serie i USA, med titeln From All of Us to All of You. Det sändes första gången den 19 december 1958. Walt Disney var själv med och presenterade det.

Programledare var Benjamin Syrsa, den lilla syrsan från Pinocchio. Han visar klipp ur Disneys filmer, med hjälp av Tingeling, Musse Pigg och Pluto.

Den 24 december 1960 visades programmet för första gången i Sverige. Enligt Isof, myndigheten som bland annat forskar om svenska traditioner, blev det snart "för många en av julaftonens viktigaste ritualer".

I början varierade tiden mellan ungefär klockan två och halv fem. Från 1976 har programmet börjat klockan 15. Sedan 2021 startar det fem minuter senare, 15.05. Då hinner julvärden tända ett ljus först, eftersom många slår på tv:n på slaget tre.

Bara en kanal

Den viktigaste förklaringen finns i hur svensk tv såg ut på 60-talet. Det fanns en enda kanal. Den andra kanalen, TV2, kom först 1969, och reklam-tv kom först med TV3 1987.

Amerikanska tecknade filmer visades nästan aldrig. Den amerikanska tidningen Slate skrev 2009 att julafton under lång tid var det enda tillfället då svenskar kunde se Disneys tecknade filmer på tv.

För ett barn på 60-talet var det alltså en stor händelse. En gång om året fick man se Kalle Anka, Musse Pigg och Askungen röra sig på skärmen. Hela familjen satt samlad, och det fanns inget annat att titta på.

En röst som ingen vågade byta

I nästan 60 år var det samma svenska röst som berättade: Bengt Feldreich. Han läste in de svenska texterna från 1960. Varje år spelade han också in nya delar till det klipp ur en kommande Disneyfilm som visas mot slutet. De sista spelade han in inför julen 2019. Samma höst dog han, 94 år gammal.

Hur viktig rösten var märktes redan innan. SVT:s kanalchef Thomas Nilsson sa till Yle 2018: "Ingen av oss har ens vågat diskutera en sådan tanke som att byta ut Bengt Feldreich".

Protesterna

Att något ska vara precis som förr visade sig tidigt. Fram till 1966 var programmet samma som det amerikanska. Därefter började man byta klipp. Ett klipp där Kalle Anka var jultomte togs bort eftersom det ansågs vara för elakt.

Det stora bråket kom 1982. Då byttes filmen om tjuren Ferdinand, som vill sitta under ett träd och lukta på blommor i stället för att slåss, ut mot en annan film. Tittarna protesterade så mycket att SVT fick visa Ferdinand direkt efter programmet. Året därpå var den tillbaka.

År 2012 klippte Disney själva bort några sekunder ur filmen om tomtens verkstad. Det gällde tre leksaksdockor, bland annat en svart docka som tomten gav smisk. Disney menade att dockorna kunde uppfattas som stereotypa och fördomsfulla. SVT fick veta om det först inför sändningen och kunde inte göra något åt det. Disney äger filmen, och SVT köper programmet av Disney varje år. År 2021 visades dessutom en text från Disney om att filmerna innehåller gamla stereotyper som var fel då och är fel nu.

Trygghet i en orolig värld

Forskare som har studerat traditionen säger ungefär samma sak. Det är inte de tecknade filmerna i sig som är poängen.

"I en föränderlig och i många fall orolig värld så står Kalle Anka för trygghet, allt är som det alltid har varit", sa etnologen Charlotte Hagström vid Lunds universitet till Yle 2018. En etnolog forskar om människors vanor och traditioner.

Hon menade att barn i dag kan se tecknat när som helst. Det som gör julafton speciell är att familjen sitter tillsammans och ser samma program som förra året.

Regissören Lasse Åberg sa samma sak till SVT 2017: "Det är gemenskapen som är det viktiga. Det är klart att Kalle Ankas jul är bra och kul, men det är ju ändå samma program varje år."

Åsa Warnqvist, chef för Svenska barnboksinstitutet, beskrev hur traditionen förs vidare: "Barn socialiseras in i det och tycker att det är mysigt när familjen är samlad." Med andra ord lär sig barnen att det hör till, eftersom föräldrarna gjorde likadant.

Fler tittare i kris

Hur stark vanan är syntes år 2020. Under pandemin kunde många inte fira jul med släkten som vanligt, och 4,5 miljoner svenskar tittade. Det är det högsta antalet sedan dagens sätt att mäta började 1994. De senaste åren har ungefär tre miljoner tittat, fortfarande nästan var tredje svensk.

Okänt i USA

Liknande traditioner finns i grannländerna. I Danmark visas en version på julafton sedan 1967, och även Norge och Finland har sina varianter.

I USA, där programmet en gång gjordes, är det däremot ingen tradition. Det har bara visats då och då och har aldrig getts ut på dvd.

Ett amerikanskt program som amerikanerna glömt bort har blivit en av de mest svenska sakerna som finns. Konstigt nog är det just det faktum att ingenting förändras som gör att svenskarna fortsätter titta.